Lista över alla inlägg

Archive for November, 2008

Resplaner ändrade till en veckas rundresa i Bolivia!

Jim Westergren on Nov 26th 2008

Istället för att ta bussen 18 timmar till festivalen i Yacuiba, stanna någon dag och sedan ta bussen 18 timmar tillbaka har vi nu ändrat planerna ordentligt till en veckas rundresa i Bolivia.

Imorgon vid 5 på morgonen reser i en gemensam mini-buss och vi kommer istället resa på stora asfalterade vägar istället för livsfarliga småvägar som slingrar sig i bergen. Vi reser först och kommer stanna ett tag i Santa Cruz, på vägen dit gör vi pauser i Villa Tunari och andra ställen.

På vägen mellan Santa Cruz och Yacuiba kommer vi ta in på ett hotell i en stad och sova en natt. Väl i Yacuiba kommer vi se festivalen och stanna någon dag. De andra tar sedan samma väg tillbaka medan jag och min fru istället åker och tar en titt på Tarija och sedan tar tåget till Uyuni för att se saltöknen. Vi sover nog på hotell där och nästa dag reser vi till staden Potosi för att utforska och förmodligen sova över på hotell i. Sedan reser vi till staden Sucre som vi kommer att utforska och förmodligen sova över i. Efter det reser vi hem till Sacaba, Cochabamba.

Vi kommer resa runt i ca 1 vecka och så ni vet kommer jag inte ha tillgång till internet.

Vi kommer alltså förutom att se en jättestor festival även att utforska 7 olika städer och byar och det kommer bli väldigt spännande.

Filed in Uncategorized | No responses yet

Köpt ett jättefint schack

Jim Westergren on Nov 26th 2008

Jag och min älskling gillar båda att spela schack och har flera gånger tittat på att köpa ett eftersom det jag har i Sverige kunde vi inte ta med på flyget till Bolivia på grund av platsbrist.

Igår köpte vi ett jättefint som är handgjort i Bolivia. Jag vågar knappt tänka på hur många manstimmar som har gått åt för att bygga det. Brädet, pjäserna och bordsbenet är fullt av symboler från Inca-kulturen. Pjäserna är upp till 11 cm höga.

Gissa vad det kostade. Circa 300 svenska kronor. Frågan är dock om det är möjligt att de med det på flyget till Sverige.

Filed in Uncategorized | 4 responses so far

Migrationsverket i Sverige, kritik mot dess byråkrati

Jim Westergren on Nov 26th 2008

Jag och min fru hjälpte en vän igår med att fylla i blanketterna för att få uppehållstillstånd i Sverige. Vi har gjort detta förut med min fru men det var lite svårare att hjälpa vår vän.

Det är 6 sidor med frågor som ska fyllas i och jag retar mig på en del punkter:

  • Blanketten finns bara pÃ¥ svenska och engelska, sprÃ¥k som personer här inte förstÃ¥r. Blanketterna ska presenteras för det svenska konsulatet i La Paz som heller inte förstÃ¥r Svenska.
  • Blanketten mÃ¥ste skrivas pÃ¥ A4 papper, papper som inte finns att fÃ¥ tag pÃ¥ här. Vi fick klippa en annan storlek sÃ¥ att det skulle bli A4.
  • Under sektion 10 ska man uppge alla för och efternamn pÃ¥ brödrar och systrar, när de är födda, hur mÃ¥nga barn de har, om de är gifta och i sÃ¥ fall namnet pÃ¥ personen de är gifta med. Problemet med detta är att folk som bor här har mÃ¥nga syskon. Personen vi hjälpte har 8 och en del av dessa har hon inte haft kontakt med pÃ¥ väldigt mÃ¥nga Ã¥r. En viss liten procent av befolkningen här, speciellt bönder, vet inte heller datumet när de är födda och inte ens regeringen vet det. SÃ¥ ni kan ju själv tänka er vilket detektivarbete detta kan bli och jag undrar verkligen varför migrationsverket mÃ¥ste ha denna informationen. Ni kan föreställa er en del pinsamma telefonsamtal till syskon man kanske inte haft kontakt med i mÃ¥nga Ã¥r, typ jag har glömt namnet pÃ¥ din fru vad heter hon, har ni fÃ¥tt nÃ¥got nytt barn osv.

Vidare kritik är att när vi bokade en intervju så snarast möjligt så var 6 veckor det snabbaste konsulatet kunde och att det tar 4-6 månader för att någon ska titta på papperna och ge ett beslut.

Filed in Uncategorized | 5 responses so far

Den stora festen i Sacaba

Jim Westergren on Nov 25th 2008

Den 15 oktober var det en jättestor fest i Sacaba: “Fiesta de Sacaba virgen del Amparo”. Den varade 4 dagar och sÃ¥ gott som alla var ute pÃ¥ gatorna som var fyllda med folk.

På kvällarna två veckor innan övade folk på dansen på gatorna i Sacaba, jag var på väg att vara med men tyckte dansen var svår och jag har ju inte sådant jätteintresse. Min fru var självklart med och var passande nog utklädd till en ängel.

Ett urval av bilder:

Filed in Uncategorized | 2 responses so far

Sugen på att tugga lite kokablad?

Jim Westergren on Nov 24th 2008

Vi var pÃ¥ en “belatorio” – alltsÃ¥ den dag dÃ¥ nÃ¥gon dör och hela familjen med släkt och vänner vakar vid kistan med ljus tills begravningen nästa dag.

Det var en kvinna som hade somnat in på natten dagen innan hennes 118-åriga födelsedag.

Där blev jag bjuden på att tugga kokablad, men jag avstod:

Kokabusken är en viktig del av Bolivias kultur och ekonomi. För att citera Wikipedia:

Kokabuske (Erythroxylum coca) är en upp till 5 meter hög buske som odlas för sina blad som kan omvandlas (förädlas) till drogen kokain. Växten kommer ursprungligen från Sydamerika, förmodligen från Peru och Bolivia. Där har det bland ursprungsbefolkningen sedan århundraden funnits en vana att tugga kokablad för att exempelvis lättare klara tungt arbete och höga höjder. Denna vana finns också bland arbetare i gruvor i samma område. Bladen har en mättande effekt, fungerar uppiggande och ökar syreupptagningsförmågan. Kokabladen tuggas även vid ceremonier och fester, till exempel bröllop. Det är framförallt quechua och aymaraindianer som använder koka i rituella sammanhang.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kokabuske

När vi reste till Chapare i augusti så såg vi och jag tog foto på en bonde som odlade kokabusken:

Bolivias president Evo Morales har varit en stark motståndare till förbudet mot att odla kokabusken. Före Evo Morales tid var det endast lagligt att odla en kvadratmeter per familj men det finns numera ingen begräsning. För runt 8 år sedan stormade amerikansk militär och förstörde en massa plantage och dödade en massa bönder för att hindra flödet av drogen kokain till USA. Min fru brukar kommentera bönder som kör runt med fina bilar att de odlar kokabusken för kokain.

En intressant anekdot är att kokablad från Bolivia och Peru även exporteras till ett speciellt företag i USA som förädlar bladen och skickar vidare det till Coca-Colas huvudfabrik i USA. Koka-bladen är nämligen del av Coca-Colas hemliga ingrediens även om drycken sedan 1903 inte innehåller någon kokain.

Filed in Uncategorized | 3 responses so far

PÃ¥ onsdag reser vi igen :)

Jim Westergren on Nov 24th 2008

En ny 12-timmarsbussresa 18-timmarsbussresa väntar oss pÃ¥ onsdag. DÃ¥ ska vi nämligen till “Festival del Chaco” som ligger i staden Tarija i Bolivia nära gränsen till Argentina (Wikipedia, Google maps). Staden är känd enligt min fru för sitt vin, kvinnor, glada människor och petroleum.

Festivalen är en stor uppvisning av dans som varar 2 dagar. Min fru ÄLSKAR dans.

Vi kommer tillbaka förmodligen på lördag.

Filed in Uncategorized | No responses yet

Uteställe för Cochabambinos i Stockholm?!?

Jim Westergren on Nov 23rd 2008

Ganska otroligt men det finns faktiskt ett uteställe i Stockholm för oss som bor i staden Cochabamba i Bolivia. Det heter Rincon Cochabambino och ligger i Rinkeby Stockholm. Folk från hela Sydamerika som bor i Sverige går dit. Jag hörde om det på en fest igår.

Det måste vi definitivt besöka när vi kommer till Stockholm. Har de också vildhundar inne i restaurangen som tigger från kunder precis som många ställen i Bolivia? :)

Filed in Uncategorized | 3 responses so far

Uppdatering om framtidsplaner

Jim Westergren on Nov 23rd 2008

Min älskling får papper om 5-7 månader och då reser vi till Sverige.

Vi stannar någon månad i Malmö och sedan reser vi inom EU upp till 3 månader, London, Paris, Venice osv.

Vi jobbar sedan båda i Sverige i 5-6 år. Tar hand om våra framtida barn och sparar ihop pengar till hus i Bolivia, utbildning till barnen och ett sparkapital. Neyda får svenskt medborgarskap.

Sen reser vi igen till Bolivia, bygger vårt hus och lever lyckliga.

Filed in Uncategorized | 2 responses so far

Egenföretagare och gift

Jim Westergren on Nov 23rd 2008

Jag har läst och hört att det är en stor utmaning att vara egenföretagare.

För de som gillar utmaningar kan jag rekommendera att du även gifter dig – dÃ¥ har du enligt mig dubblat din utmaning.

Men det går ändå faktiskt fantastiskt bra för oss även om jag inte kan jobba och sitta framför datorn så som jag gjort tidigare när mitt liv inte var så berikat som det är idag. Det är dock något som är väldigt positivt och något jag är glad över.

Filed in Uncategorized | 7 responses so far

VÃ¥r resa till Chile

Jim Westergren on Nov 10th 2008

Vi hade några dagars spontan-resa till Chile vilket var mycket lyckat. Jag behövde en ny stämpel i mitt pass så vi var tvungna att resa till ett annat land så snabbt som möjligt och vi valde Chile.

Vi visste inte om vi skulle resa till staden Arica eller Iquique. När vi skulle köpa biljetter innan resan fanns det bara biljetter till Iquique så det fick bli det.

PÃ¥ bussterminalen i Cochabamba fanns det säkert tusen pers och massor av personer skrek ut namn pÃ¥ städer för att sälja biljetter – var som ett kaos.

Sedan väntade en 13 timmars bussresa. Och jag som trodde det skulle vara pÃ¥ asfalterad väg – nejdÃ¥ sÃ¥dan lyx hade vi inte. Under ca 5 timmar körde vi pÃ¥ nÃ¥gon provisorisk väg och bussen är inte byggd för terräng precis sÃ¥ den skakade ordentligt i 5 timmar. Dessutom var det kallt och man var hungrig, ingen mycket sömn precis.

Klockan 5 på natten kom vi fram till gränsen till Chile och där fick vi vänta 3 timmar innan de öppnade för kontroll. Gränsen vaktades av militär med maskingevär.

När vi väl kommit förbi gränsen och kört en bit såg vi ruinerna av en gammal by.

Så här såg landskapet ut:

I ca 4 timmar såg landskapet ut så här:

Sedan skiftade det och såg ut så här några timmar:

Sedan så här några timmar:

Och sedan så här någon timme:

Sen fick vi syn på Iquique och jag tog en del bilder:

Vi var äntligen framme. Här kommer en satellitbild från Google Maps. Ni ser Iquique på vänster sida och Cochabamba är markerat med att A:

Vi kollade lite olika hotell och det var väldigt roligt att jag skrek av förvÃ¥ning över att priset pÃ¥ ett medelklasshotell var 6 tusen dollar per person per natt. Men givetvis var det Chile Pesos och alltsÃ¥ runt 60 kr – helt ok.

Vi hittade och tog in på ett helt ok hotell och sedan åt vi på restaurang.

Vi gick sedan till stranden.

Vi hade överhört att det fanns ett Casino i närheten och givetvis stack vi dit för att spela.

Jag var ute efter att spela Poker Texas Holdem men det hade de inte så jag fick nöja mig med Black Jack. Där träffade vi en trevlig kille från San Diego i USA som spelade enligt en viss strategi och vann över 70% av omgångarna. Han jobbade tillsammans med ett musikband och reste över hela världen med dem när de spelade. Vi spelade Black Jack tillsammans och jag följde hans råd medan vi pratade. Vi båda vann och vann och jag höjde insatserna. När jag fick dubbla ess splittade jag, in med dubbel insats och fick 21 på ena och 17 på andra. Tyvärr fick just då givaren 21 och jag förlorade alla pengar jag vunnit (typ 20000 = 200 kr, så inte så mycket). Vid den punkten bestämde vi oss för att vi spelat färdigt och gå.

Vi gick åter till stranden som nu var väldigt vacker.

På natten såg vi film i hotellet och det gjorde vi morgonen efter med.

Efter frukosten var det shopping som gällde och här kommer en del foton på stan:

En sak jag förvånades över var mängden kablar:

Vi såg ett barn som skulpterade med sand och jag gav honom en slant:

Vi shoppade i ett modernt shoppingcenter. Jag köpte ett fint stativ till min kamera så att jag lättare kan ta fina nattbilder med långa slutartider. Köpte även marker till när vi spelar poker. Min fru köpte ett par solglasögon.

Sen tog vi taxi till stranden en sista gång. Min älskling badade benen i det iskalla vattnet:

Sen tog vi bussen för en lång hemresa.

Denna gången medan vi väntade för kontroll vid gränsen stack jag iväg för att ta en del foton på de exotiska Lama djuren.

Jag var lite rädd dels för att militären skulle tro att jag försökte smita över gränsen och dels för att Lama djuren skulle attackera och spotta ner mig – men allt gick bra.

På vägen hem var vi med om en vacker solnedgång i öknen men det blev inga bra foton genom den skakiga bussens smutsiga fönster.

När vi väl kom hem var vi väldigt trötta och sov gott.

Filed in Uncategorized | 11 responses so far